Kategoriarkiv: Ord

Poesi, citat, funderingar…

4e advent

När fjärde ljuset brinner,

vi hämtar julegran

och alla barnen räknar

dan före dan före dopparedan.

 

Och det var alla verser på vår fina adventsdikt! Ändå är det en hel vecka kvar till jul… 🙂

1 kommentar

Under Högtid, Ord

3e advent

När tredje ljuset brinner,

vi juleklappar syr

och vi bakar kakor

och har ett fasligt styr.

 

Ja, jag vet väl inte om det blir några sydda julklappar från mig i år… Men baket och styret passar väl in! 😉

Lämna en kommentar

Under Högtid, Ord

2a advent

… och dikten fortsätter…
 
När andra ljuset brinner
är snart lucia här
hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär
 
 
 
 
Har inte blivit så många inlägg i veckan då jag haft VÄLDIGT mycket att göra… Men idag ska vi ta det lugnt och mysa, koka mormors kola och pyssla. 🙂
 
 
 
 

Lämna en kommentar

Under Högtid, Ord

1a advent

Kommer ni ihåg adventsdikten man läste i skolan? Idag tar vi passande 1a versen…

När första ljuset brinner
står julens dörr på glänt
då gläds vi åter alla att fira få advent.

2 kommentarer

Under Högtid, Ord

Nobelpristagare i brevlådan

Fick ett paket med posten häromdagen. Det var från min fina storebror och innehöll en bok med samlade dikter av årets Nobelpristagare Tomas Tranströmer.

Här är en av hans dikter som jag tycker passar lite extra bra in en novemberdag som denna:

November med skiftningar av ädelt pälsverk

Just det att himlen är så grå

får marken själv att börja lysa:

ängarna med sitt skygga gröna,

den paltbrödsmörka åkerjorden.

_________________________

Det finns en ladas röda vägg.

Och det finns marker under vatten

som blanka risfält i ett Asien –

där stannar måsarna och minns.

_________________________

Disiga tomrum mitt i skogen

som klingar sakta mot varann.

Inspiration som lever skymd

och flyr i skogen som Nils Dacke.

Har ni inte läst något av Tranströmer kan jag verkligen rekommendera er att göra det. Jag hade inte läst något av honom förrän jag fick boken i brevlådan – Tur jag har en bror som håller mig någorlunda allmänbildad! 😉

Tack Bror, Stor! 🙂

Lämna en kommentar

Under Ord

Oscar igen…

Egna framgångar är uppmuntrande, men andras misslyckande är inte heller att förakta./Oscar Wilde

😉

Lämna en kommentar

Under Ord

Lika tekniskt begåvad som Homer Simpson?

‘To Start Press Any Key’. Where’s the ANY key? /Homer Simpson

Ibland känner jag faktiskt att det är ungefär så… 😉

Lämna en kommentar

Under Ord

Citerat Homer Simpson

When I look at the smiles on all the children’s faces, I just know they’re about to jab me with something. / Homer Simpson

😉

Lämna en kommentar

Under Ord

Om bara…

… Om bara Gud kunde ge mig ett tydligt tecken! Som en stor insättning på en schweizisk bank. / Woody Allen

Just så…

Lämna en kommentar

Under Ord

Citerat Oscar Wilde

Världen har sett ett antal frasmakare genom tiderna… En av de allra största var nog utan tvekan Oscar Wilde.

Bland annat har han yttrat följande träffsäkra ord:

Arbete är tillflykten för den som inte har något att sysselsätta sig med.

Jag har massor att sysselsätta mig med och vet inte hur man får allt att gå ihop… Det är jag säkerligen inte ensam om!

🙂

1 kommentar

Under Ord

Vårdikt

När jag var yngre läste jag mycket poesi. Av någon anledning blev det mindre och mindre efter skoltiden och sen jag flyttade till fjällen har jag inte läst många dikter alls. Vad höll vi på med istället kan man fundera på…?

🙂

Idag står snödropparna så fint i gräsmattan att jag kände inspirationen spira. Det blir dock inget eget verk (mer än fotona) utan istället en klassiker av Karin Boye.

 

 

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan 
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  –
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Karin Boye

 

Foto: C. Daag

 

4 kommentarer

Under Flora, Foto, Ord